PMS o ulvar

Stingslig idag. Som en retad geting eller en svan sim vaktar ungar. Eller en bastant björnmamma...

Näst sista veckan av praktiken har inletts. Det har gått SÅ fort! Och då har jag varit "självgående" utan handledare i 2 veckor och gått omkring på avdelningen och gjort små uppgifter på egen hand. Diskmaskin. Torka bord. Pratat med patienterna. Funnits till hands. Och jag har lärt mig TYCKA OM patienterna! På en rättspsykiatris avdelning! Som vistas bakom låsta dörrar för att de begått brott!

Den gyllne regeln inom omvårdnad på Rättspsykiatri, är "Att se människan bakom brottet". Och DET har jag lärt mig. Skulle helt klart kunna tänka mig ett arbete som "vårdare"på Rättspsyk i framtiden.

Men nu är jag ledig i 3 dagar, för att sedan vara där i helgen och få se hur det går till på en helg.

Så dessa 3 dagar ska jag försöka hinna med saker som jag skjutit upp; färga bort det grå i håret, flytta ut gnagarna till uteburen, göra iordning sommarhagen åt hästarna, skriva på den individuella rapporten till examinationen, tvätta. Och lite sånt.

Och vila.

För jag känner av att min Utbrändhet finns kvar i kroppen och gör sig påmind så fort jag sovit lite för lite eller slarvat med vila och återhämtning. Då pajar magen, migränen kommer, jag blir yr och konstig.

En otroligt skön grej, är att jag under en månads tid inte känt mig särskilt "deppig" eller haft antydan till panikångest. Nu kan jag ju stoppa en panikångestattack i tidigt stadium och INGEN märker nåt på mig (övat på att dölja det i 20 år...). Sedan har jag känt mig så..."nyttig" på ett konstigt sätt i och med praktiken, så jag har varit tillfreds inombords. Samma när jag jobbade hela förra sommaren inom demensvården. Jag känner mig oerhört frisk när jag tar hand om sjuka, eller nåt sånt.

Det negativa har varit att jag och sambon nästan inte har träffats nåt, under dessa veckor. Jag kliver upp nån timme efter att han lagt sig. Han sover när jag gör mig i ordning på morgonen och han jobbar till mitt i natten, då jag sover när han kommer hem.

En sak till måste jag berätta! Jag TROR att jag äntligen fångat Gråben uppe vid hästarna, på bild! Har ju skaffat en viltkamera, men inte skyltat så mycket med det där. Det är ju ganska strikta restriktioner om hur/var man får fota. Men nu har jag tagit reda på att man FÅR ha en kamera på egen mark och knäppa mot egen mark. Sagt och gjort. Hela våren.

Lite dålig bild, och jag trodde först det var räven. Men när jag "måttade" höjden, så är denna 55-60 cm i mankhöjd. Det är INTE en räv. Och på de bilder jag jämfört med så är det mer likt varg än räv på kroppen. En räv har ingen "manke" och rakare rygg. Synd att ansiktet är suddigt. Den står i alla fall och tittar på mina hästar, ca 5 -10 meter från hagen...

 

Nä. Nu tvätt. Kramisar!