Livet går upp och ner. Det är varmt och kallt. Ljust och mörkt. Jag skriver om mina tankar, drömmar, rädslor och annat som snurrar i mitt liv.
onsdag 2 december 2015
Flyttkaos o 40:års-kris
Det råder ett märkligt tillstånd i min kropp just nu. Runt omkring mig är det fulla, halvfulla och opackade flyttkartonger. Julklappar. Grejer. Prylar. Kaos. Men trots det, så har jag inte haft Migrän (riktig) på en vecka!
Jag känner inte bara en, utan flera blåslampor bak i röven på mig. Skolan, Jul, flytt och den "vanliga vardagen". Allt ka gå ihop. Men denna sista vecka så har jag varit ganska så duktig på att dra i handbromsen". Jag har sovit, sovit och sovit. Vilat. Och däremellan flyttpackat. Och slagit in julklappar. Klämmer lite reality-serier emellan, som trots att de är "ytliga" fyller en viktig funktion för mig; man flyr sitt eget kaos under 50 minuter...
Nu lär ju migränen slå till i full kraft, eftersom jag har skrivit så här, men då har jag i alla fall haft en vecka utan hemsk migrän. Bara den "vanliga" spänningshuvudvärken som går ner i nacken.
Apropå migrän, så har jag nu läst å flera ställen om en piercing, som ska verka förebyggande mot migrän. En så kallad "Daith-piercing". Den placeras i örat, mot hörselgången, på en speciell punkt. Och enligt akupressur osv så kan denna piercing göra så att man blir bättre och till och med migränfri! Så jag funderar faktiskt allvarligt på att testa!
Hade den varit placerad i tungan eller mitt i ansiktet, s hade jag nog inte ens funderat. Men det är ju inte störande med placering i örat! Grejen är ju bara att den sa tydligen göra jävulskt ont, eftersom det är en bit brosk som ska penetreras. Med kanyl. Sedan en grövre piercing-nål. Och sist själva piercingen. Har sett klipp på Youtube och även härdade personer med piercingar över hela kroppen, ligger på britsen och grinar under denna "Daith". Hm. Men tänk om den hjälper? 450:- och lite smärta. Det värsta är väl om det blir infekterat eller inte hjälper, men då plockar man ju bara ut den!
Mm. Tåls att tänkas lite till på. Komiskt bara. Snacka om 40-års kris! Pierca sig, hahahaha! Och till råga på det, så har jag faktiskt blivit lite sugen på att göra en liten fin tatuering också. En vacker häst med dotterns namn och små "Veronikor" (blommor) inflätade i hästens man. Men vi får se. Sånt där prioriteras lågt ner på den ekonomiska listan och det lär bli tufft ett tag framåt, i och med att vi flyttar till hus snart.
I helgen var vi till stan och köpte färg och tapeter. Det finns så mycket fint! Men vi ville inte köpa för dyrt och fint, för vi ska ju bara hyra huset på obestämd tid. Ett år eller 5 år? Vet ej. Känns i alla fall toppen och lite som Julafton när jag tänker på det. Pirr i magen. Det enda som "tar emot" är att hästarna fortfarande blir några kilometer bort. Men man får väl ta allt i små steg...
Nä. Nu nåt att fika och titta på lite rikemanskärringar på Tv:n.
Kramisar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera