Poängjakten

Trött -är bara förnamnet. Mera...överkörd, upplyft och nedsläppt.

Det tjuter i öronen. Dels är det förkylning och dels stress. Krav. Förväntningar. Besvikelser. Och så vidare.

Vi håller på med en ganska kämpig uppgift nu på utbildningen. Handlar om etik och filosofi. Vi ska i grupp (4 st) diskutera 4 olika individer, varav 2 är patienter på rättspsyk och 2 är vårdare. Vad som är rätt, fel, deras tankar, känslor osv. Både hämtat från böcker och från våra diskussioner. På Tisdag ska vi ha en "opponering", där vi får sitta med en annan grupp och "stå till svars" för vad vi svarat osv. Men vi vet inte VILKEN av de 4 individerna (patient eller vårdare) som vi blir tilldelade. Därför får vi jobba med alla 4.

Svårt. För 2 av böckerna är nästintill omöjliga att hitta. De har varit slut på nätet, utlånade på biblioteket och finns inte som e-bok. En av böckerna skickade jag efter begagnad, men den verkar vara bortblåst.

Jag borde kanske vara glad idag; jag har klarat av de Högskolepoängen som behövdes för att jag ska få CSN igen!!! 18,5 hp behövdes. 20 hp har jag. Jippie! Eller? Nja, jag har lärt mig den bittra ägen att INTE ta ut något positivt i förväg. Jag har fått det ena betyget i ett mejl, men än inte inskrivet på sidan för betyg. Så därför kan jag inte skicka det till CSN. Än. Och därför jublar jag inte. Än.

Nu kom jag av mig. Hade iver inför detta inlägg, men hjärnan slog av.

Såååå... Kramis tills hjärnan vaknat!