Kortaste somarlovet

Ja det var banne mig ett av de kortaste sommarlov som jag har haft! I morgon börjar jag med en introduktionsdag på demensboendet och sen är det full fart.

Trodde nog att jag skulle hinna"somra" denna vecka jag varit ledig, men solen har varit blyg. I går var den enda dagen jag haft kortärmat och den dagen spenderades med att hämta hö, jäklas med el-aggregat, batterier och att verka hästhovar. Idag är jag invalido. 

Eftersom jag var migränfri idag, så kom jag på den idiotiska idén att städa ur skrubben i hallen. Den har fungerat som en kombination av "möbel-har inte plats för-, vuxit ur kläder-, smutskläder- och annat smått och gott-"förvaring. Ett getingbo av allt möjligt. Nu är det halvfärdigt. Kläder sa tvättas (men är färgsorterade) och annat bäras ner i källaren.

Nu sitter jag och njuter av en scones. Visserligen glutenfri, men den duger. Rörde ihop en deg och gräddade, så att jag har nåt till frukost.

Kör på tills jag blir riktigt snusktrött, annars ligger jag bara och funderar på allt mellan himmel och jord innan jag somnar. Grämer mig över att jag inte gick ner de där 20 kilona innan sommaren, att jag inte tagit körkorten ÄN, att hästarna inte kommit på sommarbete ännu osv. Såna där saker som jag KAN göra något åt, om jag bara ger mig faan på det. Sommarbetet är snart fixat. Ingen omöjlighet. Bara ett nytt batteri, fix med hagen och 3 km promenad med hästarna. Värre med resten.

Äh. Nu ska jag hoppa i duschen och blaska av mig lite. Vill vara lite fräsch på jobbet i morgon. Och även om jag nu har många saker i livet som jag brister på, så försöker jag i alla fall. Det bästa jag kan efter min förmåga. Och trots att jag varit utbränd de luxé, så känner jag tillfredsställelse av att hjälpa andra -både människa och djur. Det är ganska stort för en liten människa! Eller jag drar ju 2XL, så "liten och liten". Men ni vet vad jag menar...

Kramisar!