Idag känner jag mig lite som 10 år gammal. När man har "tråkigt" och inget känns som en bra id'e.
Regnet har öst ner hela dagen och först nu gett sig. Men det är grått. Och 9 grader. Blah.
Migränen har nu jäklas i över 2 veckor. Antingen vaknar jag med den, får den på dagen eller eftermiddagen. Värsta är att vakna på natten med den. Och när tabletterna inte hjälper. Fick ju några imigransprutor av en släkting, att prova (samma ämne som i tabletterna). Jag har velat spara de sista tills det blir så där vidrigt att jag måste ha solglasögon inomhus. Men funderar på att offra en, för att få stopp på skiten nu.
Det går inget vidare att läsa böcker, spela spel, gå ut (känner pulsen i skallen), titta på tv går sådär.
Sovit gjorde jag hela kvällen igår och tills 12 i morse. Så jag somnar inte om jag lägger mig nu. Rastlös de luxe. Önskar mer än någonsin den där lilla gården som jag drömmer om. Att kunna gå ut till hästarna, pussa mule, gå in igen. Sätta sig på en stubbe och andas friskluft.
Sambon sover och sover. Tar igen sig. Så nån helgutflykt lär det inte bli. Han lär nog vakna tills jag ska sova igen.
Nä. Vira in skallen i spikmattan, kanske?
Kramisar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar