Tårta och Northug

Det blev ingen tårta. På köksbänken låg 3 misslyckade tårtbottnar och hånflinade åt mig; platt, plattare och degig. Vill gärna skylla på ugnen, men den är ganska ny. Det här med glutenfritt är inte lätt, alltså.

Så mamma hoppade in som räddare i nöden och köpte färdig glutenfri kladdkaka. Den är jättegod! Så vi åt grädde till och blåbär var det meningen- men de hade tagit smak av frusen krondill i frysen. Så de smakade lite lätt kräfta.

Nu planerar jag att göra en smörgåstårta i helgen, i alla fall. Utan att baka frallan själv. Det finns EN butik som säljer jättefin glutenfri fralla. Men det är några mil bort...

Tog mig till Sundsvall i går i alla fall. Bil dit och tåg hem. Vi satt ett gäng klasskompisar och pysslade ihop hela uppgiften över dagen. Men vilket ämne, alltså; Regler, lagar, rättigheter vid "missöden" inom vården. Synd bara att uppgiften var ämnad för sjuksköterskeeleverna, så det handlade inget om patientfall inom psykiatrin. Jaja, nu är det seminarium nästa vecka med "mixade grupper" (de mixar elever från olika grupper och både min och sjuksköterskelinjen) och så får vi redovisa i nya grupper. Eller nåt. Strulig hela uppgiften.

Längtar till nästa kurs då det blir psykiatri igen. Och efter jul kriminologi -mumma! Fick nästan lite panik igår när jag hörde klasskompisar som redan bestämt vilka de ska skriva sin B-uppsats med i vår och vart de vill praktisera. Jag har INGEN aning!

Så nu är man då alltså 38 år... Vart tar tiden vägen? Det var ju "igår" som jag bodde i Stockholm! Eller hm...snart 20 år sedan. Fy vad fort det går. Försöker dra i handbromsen, men hittar den inte.

Fick fina blommor av mamma, pappa, moster och kusin. Pengar (till nåt kul), bukett röda rosor av sambon och lotter (vann 30:- !!!). OCH det bästa, fniss: En biografi om Northug!Hahahaha!
Egentligen så tål jag inte den där självgoda, spännige norrmannen. Men jag måste ju läsa hans biografi. För att den har skrivits och för att jag gillar att läsa biografier. Men boken ligger med omslaget neråt, för jag kan inte titta på han!

I dag skrev vi på hyreskontraktet för huset! Och till veckan ska de börja flytta ut. Så till nästa helg, så kanske det blir pyntning av lite adventsfönster i huset och tapetsering i köket där. Sen får vi se hur länge vi orkar hålla oss från att flytta in. Innan Jul i alla fall. Då ska det vara klart. Kanske man går hit till lägenheten och Julbadar i badkaret en sista gång...

Nä, nu ska jag stänga igen datorn och umgås med sambon lite. Kanske en liten överbliven kladdkaka.

Kramisar!

Gäsp...

Har varte lite slö med inlägg här. Men det går hand i hand med att hela jag är slö. Jag kan med lätthet sova 15-16 av dygnets timmar. Och när jag kliver upp är det för att jag måste. Barn som ska till skolan, hundar som ska ut och kissa, höbal som ska rullas in till hästar eller samtal som ska göras.

Jag tror mig veta till 95% säkerhet att denna förlamande trötthet beror på den utmattningsdiagnos jag har i grunden. Den som jag inte riktigt fått "läka" helt ifrån. Utan som ger mig kallsupar just som jag börjat flyta igen. PANG säger det och så är alla symtomen tillbaka; tröttheten, hjärndimman, trögtänktheten, orkeslösheten, infektionskänsligheten, migränen, magproblemen och värken i hela kroppen.

Om jag fortsätter att stånga mot väggen, så är det som att väggen höjs någon decimeter för varje stång. Det är då viktigt att känna igen symtomen och bara ägna sig åt så mycket ÅTERHÄMTNING som möjligt. Läsa en bra bok, sträckkolla en bra serie, baka en kaka, gå ut i solen med hundarna, begrava ansiktet i en hästman. Och SOVA.

Men det här med sovandet är lite tabu. Har alltid varit det för min del i alla fall. Man blir kallad lat, slö, smiter undan osv. Men det handlar om att hela skriker VILA!

Minns en av mina första depressioner, då jag nyss blivit sambo, hästägare och förväntades ha kaffepannan varm 24 timmar om dygnet. Hästarna som skulle vara ett glädjeämne, blev bara till en massa problem som jag drunknade av. Två av hästarna hade jag tagit hand om i ett "ta-hand-om-halvvilda-600/700kg-hästar". De var inte mina juridiskt. När jag Det blev strul med "försäljningen" som hamnade på mig (annars skulle de slaktas och det ville jag INTE). I ett halvår höll jag på med annonser, svara och visa upp hästarna för eventuella köpare. Så en dag åkte de hem till en lovande tjej som skulle ha dem i ett stall tillsammans med andra familjemedlemmar. På så vis kunna handskas bättre med dessa donnor som helst vilje vara en meter max från varandra.
Detta tillsammans med att jag räddat en tredje häst från slakt (gammal travare) och plötsligt förstod varför de ville slakta honom. Han var avkastarkung=ryggproblem=oridbar.
Tilläggas kan att jag hade praktik på ett ställe där jag arbetade lika mycket som de anställda, för 3200:-/månaden i över 6 månader.

Inte undra på att man kollapsade...

Nästa smäll kom ca 2 år efteråt. Flyttat, köpt en till häst (ridbar), jobbade och trodde att jag träffat the Love of my Life. Jag var så där snuskigt kär och plötsligt tog allt slut. Då var jag riktigt nere. Nog den värsta depression jag haft. Hade jag inte haft mina djur och familjen, så...

Så där har det liksom fortsatt på nåt sjukt vis. Haft en sjuk otur med arbetsplatser, "mobbing", trassliga kärlekar och hamnat i de mest oturliga situationer.

Därför sover jag nu. Laddar batterierna. Trots att jag vägrar att ge upp studierna, så känner jag vissa dagar för att stänga av klockan och bara sova. I förra veckan satte bihålorna stopp för att åka till skolan. Denna vecka har migränen och tröttheten suttit som en jävul på mina axlar. Men i morgon så planerar jag för att åka till stan och påbörja nästa omgång av grupparbete. Även om jag egentligen inte orkar.

Har lagt fram allt jag behöver ta med. Papper, dator, mediciner och mediciner och mediciner.

Sitter just nu och svär över en sockerkaks-tårtbottensjävel som inte vill bli klar. Fyller tydligen år i morgon, så jag tänkte göra en egen gluten-laktos-mandel-nöt-äppel-apelsinfri tårta. Men snart skiter jag i den. Den har varit inne i ugnen i 1,5 timme. 1 timme mer än vad som står i receptet. Man blir tokig för mindre...

Nattinatti!

Kramisar!

Bihålor och rädsla

Bihåleinflammation är tydligen inte att leka med. Så HÄR geggig i huvudet har jag sällan känt mig. Jag sover mig igenom dagarna och vet knappt vad som hände vilken dag eller om jag drömt det.

Men nåt som inte undgått mig är det fruktansvärda i Paris. Fy faan, på ren svenska. Måste erkänna att jag är rädd på riktigt för hur Världen kommer att se ut om en snar framtid.

Jag skulle kunna luta mig tillbaka, korsa armarna och illmarigt flinande säga; "Vad var det jag sa? Nu sätter IS igång med sin "utplåning" av sina icke bröder och systrar". Men det här är ju en sådan gång som jag verkligen önskar att jag hade haft fel!

Det är två saker inom det här som jag tycker är det allra otäckaste; 1. Det har nu framkommit att det faktiskt FINNS celler med IS runt om oss. 2. Dessa tokstollar räds inte att dö själva -det ser det som att komma till PARADISET, om de dör på kuppen av att de dödat "otrogna".

Just därför kan deras attacker bli så blodigt äckliga och till skillnad från Hitlers armé (som jag dragit liknelser till tidigare), så är IS mål att dö -för Allah. Nazisterna var otroligt rädda om sina egna skinn, men trots det gjorde de otroliga massakrar. Tänk då nu, vad IS kan åstadkomma...  Modernare, kraftfullare vapen. Dagens snabba sätt att förflytta sig i världen och ingen rädsla för att själva dö...

IS vill sätta skräck, de vill skrämma hela den delen av världen som de anser vara "otrogna" eller till och med utplåna hela den delen. De vill att blod ska flyta stänka, skvätta och forsa i deras händer och framför deras fötter. Detta gör de med ett leende. Ni som för någon månad sedan påpekade att jag var rasistisk när jag menade på att detta skulle kunna att komma hända; Tycker Ni fortfarande att jag är löjlig över min rädsla? Viftar Ni fortfarande bort riskerna med IS, för att "de är så få gentemot hela världen...".

Nä fy. Dags att vakna upp. Tänk längre än vad näsan räcker. Tänk OM de "flyktingar" som kommit hit och de som vägrat bo på diverse förläggningar, vägrat ta emot Sveriges hjälp vägrat lära sig vårt språk etc. Tänk OM dessa människor (oftast unga män) kommit hit av en annan anledning än "flykt"?

Hua. Nä. Nu är det dags för nässpray 1 och 2. Tvinga i mig något att äta. Det tar emot.

Kramisar!

Mössa på

Jag tyckte väl jag också att migränen kändes lite väl åt det "yrsliga" hållet. Den ville inte släppa, utan tog om trots akut-medicin. Nu vet jag svaret: Bihålorna...

Började med nästäppa. Lock för öronen. Ont bakom och under ögonen. Ont i kroppen. Nu pendlar febern fram och tillbaka. Inte mycket, men så pass att jag har sån där "skelettsmärta" och känner mig på halvstång. Grönaktigt snor. Hör nästan inget på vänster öra. Så, jaa. Välkommen Bihåleinflammation. Bara du sticker fort som faan!

Har jobbat hemifrån denna vecka. Ny kurs och allt, men tur är att föreläsningarna läggs ut på nätet, så jag kan läsa igenom dem där. Och ett grupparbete har kommit igång, så jag fick klämma in mig i en ny grupp. Så nu har jag svarat på 4 sidor långa frågor om "Organisationsteorier". Gah. Lika kul som det låter. På Måndag har vi seminarie, där vi ska prata om några av frågorna (sammanlagt 11 sidor eller nåt). Hur fasiken ska det gå? Jag vet knappt vad jag har skrivit om!

Den här kursen ska vi läsa för att förbereda oss på att kunna arbeta som "chef" på nåt boende framöver. Jo hej du...

Nu väntar jag på att åka iväg på Apoteket och hämta ut diverse medikament för att överleva på denna jord. Inte lätt när det är svårt. Men synd att klaga. Eller nåt.

Kramisar!

Sånt man får migrän av

Helgen räckte tydligen inte för min kropp att återhämta sig från en stressig vecka. För i morse vid 05.00 vaknade jag av dunkande migrän på höger sida och ögat hängde. Yrseln fanns där och jag gick som om jag druckit en pava vin. Så jag var hemma från kursstart och föreläsningarna idag. Tog medicin och la mig igen. Sov till 15-tiden!

Sen kom migränen tillbaka vid 18-tiden igen, så det vart en dos medicin till. Nu är den borta och jag hoppas att jag har lyckats mota bort den för denna gång.

Alltså när jag beskriver att min förra vecka var "stressig" så finns det nog en och annan som höjer på ögonbrynen och tänker; "Vafan klagar hon för? Det är väl inget stressigt?".

Jo. När man en gång har varit i utmattningssyndromets nät (utbränd), så har hjärnan och kroppen en sämre tolerans för stress. Sånt som man normalt gör, kan vara totalt knockande för en sån som jag. Men allt är så klart individuellt.  Och jag väljer ju att studera och väljer att planera en flytt, ha hästar, hundar osv. Ja. Det gör jag. Och det är saker som jag väljer för att det ska bli till det bästa för mig, mina nära och kära. Och djuren. Men även om det är egna val, så blir det för mycket ibland. Det är en ständig gungbräda att väga upp saker som tar och saker som ger energi. Hela tiden. Varje dag.

Tänkte först skriva ett vasst inlägg om flyktingpolitiken och min frustration över det snedvridna som skrivs i media och tas upp på Tv. Men risken är att migränen kommer tillbaka då. Tar det en migränfri dag i stället.

Kramisar!

Vilodag

Jaa, idag har jag då vilat. Sovmorgon och middagslur. Hämtpizza till middag och sedan soffläge hela kvällen.

Jag överlevde gårdagen, som var rätt stressig för en sån som jag. Nerverna utanpå kroppen, hjärtat bubblade (tydligen "stresshjärta") och magen gjorde uppror. Först var det besiktning av lägenheten, för att kolla ev. renoveringsbehov. Han som kollade var inne i lägenheten i 2 minuter och sa sedan "Ok. Jag har sett det jag behöver. Det är bara å flytta".

Jippie! Så nu kan jag knappt bärga mig från att kolla tapeter, julbelysning, lampor och annat som man kan pynta huset med. Och flyttkartonger, så man kan börja packa...

Sedan bar det av till tentan i Sundsvall. Hann gå en sväng på stan först och köpa lite småprylar och sedan leta reda på lokalen för tentan. Det visade sig vara inne på konferensvåningen på Quality hotell. Flott värre.

Vi delade tentasal med en annan klass och det är ju minst sagt lite speciellt att skriva en salstenta så där. Det fanns 3 "tentavakter". Man fick hänga av sig jacka och väska på ett ställe och inte vid bordet där man satt. Namnen stod på en lista och ett nummer man var tilldelad. Inne i salen var platsen numrerade, så man fick leta "sin" plats. Bara legitimation, penna, sudd och ev dryck/frukt fick ligga på bordet. Skulle man på toaletten så måste en av tentavakterna följa med.

Så nerverna var på helspänd när klockan slår "start" och man vänder på tentan. Men så upptäckte jag att SVAREN STÅR UTSKRIVNA under frågorna! Jag kollade igenom provet och det var så på alla frågorna. Chockad kollade jag på mina klasskamrater och ser att de fnissar, gapar och ser minst lika chockade ut. En säger till vakterna, som kollar på en tenta och snabbt samlar in dem.

Sedan fick vi vänta i 45 minuter innan "rätt" tentapapper kom. Då fick vi börja om igen. Antiklimax! En lärare hade gjort fel.

Fick blixtrande migrän efter häften av frågorna, så jag fick "blackout" på en del ord och begrepp. Jag visste vad svaret var, i förklaring. Men glömde rätta ordet. Hoppas jag klarar "godkänd" i alla fall.

Tog en migräntablett på hemvägen i tåget, lyssnade på musik i hörlurarna och blev så flummig att jag inte kände om tåget stod still eller rullade. Jättemysko! Fick ta av mig hörlurarna och "lyssna" om det lät som det rullade. Har märkt på slutet att migränen påverkar min balans mer och mer. Värt att kolla upp. Man ska ju vara observant på "nya" symtom på migränen. Jaja. I helgen vilar jag.

Nattuggla nu, efter att ha sovit halva dagen. Kollar film och nu Vialpay (Bron) med sambon. Inte så ofta vi sitter i soffan tillsammans.

Sov så gott och Kramisar!

Det luktar bränt

Man ska aldrig överskatta en "utbränd" hjärna. Den går igång och pyr för ingenting och luktar bränt strax därefter.

Där är jag nu.

Har pluggat, planerat, drömt, ringt och ordnat med eventuella flytten -så nu säger kroppen ifrån. Blåsor full insidan av munnen och halsen, rygg som låser sig, ringer i öronen och den enorma tröttheten. Kan sova hur mycket som helst. Så de senaste dagarna har jag varvat med tentaplugg, telefonsamtal och sova.

Vet inte hur mycket som egentligen fastnar i skallen när jag sitter och läser. Men läst har jag gjort, gjort de "gamla" tentorna från samma kurs (är inte fusk att göra så. Lärarna till och med råder en att läsa på) och klarar frågorna med "godkänt". Hoppas på att klara den gränsen i morgon i alla fall.

Nu blir det en till grej  morgon. En om är ansvarig för lägenheterna, kommer hit och "besiktar" vår lägenhet, för att se om det finns renoveringsbehov. OM det gör det (och det gör det) så får vi flytta snabbare. Och därmed flytta till huset!

Men såna här telefonsamtal är jobbiga, tycker jag. Men från att ha skjutit upp dem, så är jag numera snarare; "Äh, jag ringer å är det gjort". Så en liten bit har man kommit i det 38-åriga livet.

Så nu blir det till att städa lägenheten "presentabel", försöka få de andra två som bor här att hjälpa till (suck). Jultidningar ska hämtas ut och sorteras, så dottern kan ta med till pappan i morgon. Hinna plugga häremellan. I morgon bitti ska dottern på skolan, packad o klar för att pappan ska hämta upp henne efter skolan. Besiktaren kommer och sedan ila i väg till Sundsvall för Tentan på eftermiddagen. Som grädde på moset, så sa vi inte vara i skolan, utan någon lokal inne i stan. Hm. Så då ska man irra runt där inne, nervös och jävlig.

SEN kan jag göra helg.

Skulle ha velat flytta hem hästarna från sommarhagen, men vet ej om jag orkar det i helgen. Det ska planeras med skjuts, snälla personer som hjälper till och vinterhagen uppe vid stallet ska gås igenom en sista gång. Och kollas med älgjägarna i trakten där vi ska gå över skogen. Så att de inte jagar.

Nä. Hästarna får nog gå kvar i sin stora härliga sommarhage en vecka till. De stödfodras ju såklart med hö (och gamlingen får kraftfoder), och finns gott om träd och dungar. Så det går ingen nöd på dem. Kanske skulle jag helt enkelt sätta en plan för nästa helg och passa på att pyssla med dem i helgen? Gå igenom varje millimeter häst, hovar, öron och sånt. Lite extra motför den vanliga dagliga visitationen.
Bara tanka energi hos hästarna. För det ÄR där jag tankar som mest och bäst.

Nä. Nu en promenad med hundarna och få lite höstsol på näsan och nosarna. Hoppas jag inte somnar under en gran någonstans. Känns som om jag skulle kunna göra det nu...

Kramis!

Pusslar på

Jag är en sån person som lätt eldar upp mig på saker som jag "brinner" för. Som om jag får funderingen "Kanske ska jag köpa nya vinterskor", då kan jag kolla fram och tillbaka på Internet en hel kväll och leta, jämföra priser och nästan känna lukten av ett par nya skor. Jag vill på nåt vis äta kakan så fort som möjligt".

Vet inte om ordet impulsiv passar in heller, för jag kan lika gärna ha suttit i några timmar och klickat i en full kundvagn, men inte beställa. Men jag vill "göra nåt" på en gång, nr jag får för mig nåt.

Ändå tycker jag att jag är rätt så duktig på att granska, jämföra och leta efter bästa billiga -utav det jag letar. Äsch, svårt och förklara.

Men nu till detta med huset som vi eventuellt ska hyra. Jag vill inte basunera ut; "VI SKA FLYTTA TILL HUS!" och få 25 "gilla" och grattis på Facebook. För det är ju inte riktigt klart än. Vi "dealar" med hyresvärden nu först. På mitt initiativ. Fattar inte att jag vågar ringa och ställa krav så där. Inte likt mig, men ett par gånger om året så gör jag det till olika myndigheter etc. OM det verkligen behövs. En del personer verkar må gott av att ringa och "bråka" till Kommun, skola, Försäkringskassan eller vad det nu ska vara. Jag drar på det in i det längsta.

Så här ligger det i all fall till; Jag och min dotter har hyrt denna lägenhet i prick 9 år. Jag har aldrig varit sen med hyra, fått klagomål eller haft högljudda fester. Endast ringt "vaktmästare" ett fåtal gånger och fått bytt toalettsits, spis och handtag till kylskåp. Varit en "skötsam hyresgäst". För att flytta från en av dessa lägenheter, råder 3 månaders uppsägningstid. Det är här jag vill "förhandla":

Denna lägenhet är i stort renoveringsbehov och var det egentligen redan då vi flyttade in. Men skicket var "fräscht" så det var inget akut. Badrummet är original från byggnad (sent 50-tal-60-tal). Köket är nog endast ommålat och bytt några av handtagen på köksskåpen. Kakel i badrum och kök är från byggnadstiden. Badkaret är inmurat i kaklet oh tydligen ett av de få som finns kvar här i lägenhetslängan. Tidigare vaktmästare har "ojat" sig om att det är mögel i badrummet och i stort renoveringsbehov. "När ska ni flytta, så vi kan få renovera här?" har han skojat genom åren.

Förutom renoveringsbehovet så behövs lägenheter till flyktingarna. Familjer. Detta är en 3:a, vilket borde vara utmärkt. När hyresvärden hyr ut till Migrationsverket, får de en högre summa än "min betalda hyra". Så därför borde "alla" tjäna på att vi flyttar ut så fort som möjligt?

Huset blir inflyttningsbart innan Jul, troligen. Så hoppas hoppas, hyresvärden går med på att vi betalar och flyttar före årsskiftet! Tänk att få komma i ordning före Jul... Så jäkla skönt det vore. För hundar, katter, oss. Och så har vi mina föräldrar 25 meter bort! Så dottern som "tränar" på att vara själv hemma, skulle få det bättre.

Så just nu så är mina tankar riktade mot tapeter, färg, möblering, julbelysning, gardiner och sånt som jag annars inte lägger så mycket tankar på. För vi får tapetsera i köket, eftersom det renoverats en vägg där och det är framme spackel osv. Jag kan inte låta bli att drömma bort... Samtidigt känns det så otroligt overkligt att sitta och "fantisera" om att inreda ett hus som är identiskt med det som jag växte upp i! Rummen, måtten fönstren... Men kul är det.

Så nu håller jag tummar och tår för i morgon. Ska ringa hyresvärden igen och höra efter om de har något "besked".

Blandar detta dagdrömmeri med Tenta-plugg. Tycker över lag att jag har ett bra "hum" om allt vi ska ha på provet. Men sedan är det såna där små detaljer i lagar och förordningar som skiter sig. Jaja, jag har Onsdag och Torsdag på mig också.

Nä. Nu blir det middag av nåt slag. Det lutar åt broccoli-kassler gratäng. Snabbt, enkelt, gott och ganska nyttigt.

Kramisar!

Det var den

Det var den Alla Helgona/Halloweenhelgen för detta år. Godis, god mat, mulpuss och rysare på Tv:n.

Jag har pluggat alldeles för lite, men ska ta mig i kragen i morgon igen. Vill ju känna mig påläst när jag sätter mig med Tentan på fredag. Men innan det blir plugg i morgon, så ska jag på möte med Hyresgästföreningen, i egenskap av sekreterare. Jisses. Så först lite socialt engagemang och sedan egoplugga.

Ikväll var vi och tittade på hus! Uthyres. Men inte alls det som vi egentligen är ute efter. Vi vill ju bo närmare stan och ha hästarna på gårn. Men detta hus ligger här på byn och det går inte att ha hästarna där. Det ligger så nära min mamma och pappa så att man behöver ingen telefon. Kan ju vara praktiskt! Och tänk att slippa bo vägg i vägg med ett halvt dussin andra. Kunna dammsuga, tvätta, spela musik och dundra på som man vill NÄR man vill!

Jaja, vi får se hur det går. Inget spikat än, men bollen är i rullning och vi får se vart den stannar.

Nu ska jag gå och natta min stora lilltjej.

Nattinatti!

Kramisar