Den stora tröttheten har hittat igen mig igen. Den är hemsk. Hjärnan och kroppen "lägger av" och då är det bara att lägga sig ett par timmar. Så fort huvudet landar på kudden så somnar jag.
Och så har vi det här fruktansvärt dåliga samvetet... Att jag inte orkar. Energin är borta. Det finns så mycket jag skulle VILJA göra och orka. Och jag vet innerst inne att en stor del av denna stress-gegga (som gör att kroppen säger upp sig ibland) beror på att jag "sitter fast" i livet. Jag vill inte ha det så.
Sambon åker på älgjakt i helgen, så honom ser jag inte nåt av. Trist, för vi skulle behöva umgås lite. Prata. Prata ut. Vara ett seriöst vuxet par och inte två sovandes zombies som slåss om sängen. Lite så är vi nu.
Dottern, min älskade lilla pingla, blir mer och mer "tonåring" för varje dag som går. Humörsvängningar, smink, dörrar som smäller, "Du fattar ju ingenting!". Jag blir alldeles stum; vart kommer det ifrån? Och fastän jag vill rulla ihop henne i fanen och pussa henne till sömns, så måste jag acceptera att hon har kommit i puberteten och hon har en tjej som vill komma ut från den lilla flickunge hon varit.
Varje dag funderar jag över det här med barn. Bebis. Och varje dag blir jag mer och er övertygad (och ledsen) över att det nog inte blir någon fler. Mitt "bäst-före-datum" har ju liksom gått ut. Och i den här lägenheten; ALDRIG. Om jag sedan ska göra min sambo nöjd, med att först få ett fast jobb efter utbildningen, jag då är det kört. Butiken stängd.
Jag trodde då aldrig att jag skulle få denna "panik" för att bli gammal. För nu jagar den mig med blåslampa i baken. Blir så otroligt stressad över att "allt" ska hänga på mig? Vart gick det fel?
Den här helgen hoppas jag att jag får vila. Inga skrik. Ingen hets. Ingen irritation över grannar. Bara få rå om min stora hydda. Dottern ska vara hemma, annars hade jag redan varit uppe i Torpet. Får se om hon vill följa med, annars blir det väl den här äckliga usla energiätande skitlägenheten hela helgen.
Nu ska jag masa mig tillbaka till skrivbordet en stund. Se om jag kan göra nån nytta där.
Kramis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar