Migrän idag igen. Suck. Jobbigt när skallen först har en "upptrappnings-smärta", sedan en "migrän-smärta" och slutligen en "medans tabletten verkar-smärta". Är på den senare nu.
Kan inte låta bli att fundera på det här med VAD som drar "läsare" till en blogg. Jag vet ju egentligen, eftersom jag gått i skolan med journalistik som ämne. En intressant/lockande rubrik säljer tidningar. Eller i detta fallet; lockar läsare till bloggen.
För det är mina inlägg om invandrarpolitik och rubriker som skvallrar om det innehållet, som lockat flest läsare till min blogg. Någonsin. Personligt rekord sedan jag "öppnade käften". Men hur många av läsarna är det som trycker "tumme upp" eller lämnar en kommentar? Inte många alls. Om jag skulle skriva ett inlägg om ett läppglans som förstorar läpparna, så skulle jag förmodligen få både kommentarer och "10 likes". Även om läsarna var endast 25 st. Men när över 100 st går in och läser min blogg om ett skållhett ämne inom dagens samhälle så törs majoriteten inte trycka "like" eller kommentera. Skulle kunna påstå att det är 90% som inte gör ett enda avtryck mer än en siffra i statistiken. Visst, alla tycker inte som jag. Men en stor del tror jag gör det. För "öga mot öga" får jag hör det.
Detta får mig så klart att fundera. Har också pratat med en släkting idag om just detta med att uttrycka sig om vad man tycker. Jag VET att jag tar en risk med att skriva ut mitt missnöje med att Sverige tar emot nya invånare och hjälper dem, när det redan finns invånare i landet som går på knäna. Jag tycker dessutom att det är oansvarigt att "blanda" olika kulturer, religioner och levnadssätt med varandra och tro att det ska gå smärtfritt. För VART i världen har detta gått smärtfritt?
Det är DET jag har åsikter om, men ändå ses som "rasist" av en del. Eller än värre att jag skulle sympatisera med nazister. Näe, absolut inte. Jag vill inte skada någon och inte heller kränka någon. Vill att alla ska behandlas lika och ha rätt till ett hem osv. Men gör det först och främst för de som redan bor i vårat land!
Det är ju inte helt smärtfritt att sitta här oh skriva om detta, det ska gudarna veta. "Vänner" har tagit bort mig från Facebook (till och med släktingar), klasskompisar har påstått att jag inte bör arbeta med människor, släkt och vänner har sagt till mig att "ligga lågt" för att det finns risk att mina starka åsikter noteras den dagen jag söker ett jobb.
Men om ALLA som tycker något ska "ligga lågt" hur blir samhället då? Om man bara tycker och tänker en massa, men aldrig släpper ur sig sina åsikter. Eller att man på fikarasten på jobbet sitter helt "blasé" och kanske till och med nickar fastän man inte håller med. Hur blir ett sånt samhälle?
Jag menar inte att man ska hugga emot arbetskamraterna på ett aggressivt sätt och göra sig omöjlig, men man måste väl stå för det man tycker? Eller?
Hur jag gör? Tja, om jag sitter och fikar med personer om tycker helt olikt mig (det händer) så hugger jag inte om det inte är läge för det. Jag sitter hellre tyst, om det nu skulle vara så att de redan vet om min ställning. Jag kn hålla med om saker som jag verkligen håller med om, att det ÄR hemskt att flyktingar tvingas korsa haven med små barn i famnen. För det är ju hemskt! Och att det är hemskt att smugglare och passförfalskare ska kunna sko sig på desperata människor. Men jag drar mig inte heller för att säga att det kommer alldeles för många idag för att vi ska kunna hjälpa dem. Det är ett faktum, när till och med regeringens flyktingsympatiserande partier säger det.
Men håller käften och nickar mot min vilja gör jag inte.
Hur detta blir i framtiden, vet jag inte. Kanske än fler släktingar/Facebookvänner/kompisar "tar bort mig" som vän. Det får jag väll leva med då. För den dagen jag sitter och gungar i en gungstol, med katt i knä och gråa ögonbryn, då kan jag i alla fall sträcka på mig över att jag stått för mina åsikter.
Nä. Nu ett glas julmust och soffan.
Kramisar!
Ja för fan.
SvaraRaderaHåller med.
SvaraRadera